Va slö jag har varit
Har verkligen varit kass på att uppdatera här senaste tiden.
Men har inte haft speciellt mycket att skriva tror jag. Livet har varit som vanligt. Kaos o lugn om vartannat.
Liten positiv överaskning e att jag får tillbaka 6000:- på skatten. De pengarna kommer direkt att gå till en utlandsemester i sommar om jag får bestämma o det får jag ju ;) En sista minuten till ett varmt o fint ställer får det bli. De brukar ju finnas för 2000:- så.
Men självklart åker jag inte själv. Jag släpar naturligtvis med mig P oxå :D
Nu har sommaren helt plötsligt dykt upp. Vart tog våren vägen? Jag gillar ju våren bäst, men den bara försvann. Var vår i ca 2-3 veckor innan sommaren dök upp. Inte föratt jag klagar över att det e varmt o soligt. Men det kunde gärna ha fått varit vår i några veckor till.
Jag fattar inte varför jag inte går ner i vikt. Jag tränar hemma o äter hyffsat rätt, men ändå känns det som om jag har gått upp i vikt :S Känner mig jättestor o plufsig :(
Inte kul alls nu när bikinisäsongen är runt knuten.
Får väl hoppas att jag tappar en storlek innan dess iaf.
Nu e det bara lite drygt 3 veckor kvar innan swedenrock får besök av mig :D Längtar som aldrig förr!! Ska bli så kul. O knäpp som jag e så längtar jag nästan mest till resan ner o pizzaslicen där nere. Låter ju inte bra alls när jag pratar om pizzaslice när jag försöker gå ner i vikt. Men jag kan ju bara äta dem 1 gång varje år, så då tänker jag unna mig dem :P
Inatt e det 2 år sen mamma dog. Känns som hon fanns här igår. Jag kommer nog aldrig att förstå att hon e borta för alltid. Hon var ju halva mig. Halva jag dog när hon dog. Jag lär mig att leva med det, men kommer nog aldrig att förstå. Saknar henne varje dag så det gör ont i kroppen.
Du var allt
Du fanns alltid där
Du var glöden i mitt liv
Men du var också vattnet som släckte glöden stundvis
Du var energi
Du var alla färger på en o samma gång
Du var alla ljud samtidigt
Men du var också oljud stundvis
Du var skratt
Du var trygghet
Du var en dröm
Men du var också stundtals en mardröm
Du var min vän
Du var min familj
Du var min mamma
Men du ville inte stanna hos oss
Du såg något mera lockande
Du såg något lättare
Du såg lycka och frihet
Men det du inte såg var all sorg och saknad du lämnade efter dig
Jag kommer alltid att minnas dig mamma. För mig är du alltid levande i mitt huvud.
Älskar dig mamma!!
Och om det e någon som undrar så tog INTE min mamma livet av sig. Hon dog, 48 år gammal, utav en hjärtinfarkt.
Feja Sa:
on maj 9, 2008 at 5:26 pm
Hej, gumman…saknar din Mamma också, tiden nere i Näs, dörren stod alltid öppen för oss, minns tiden vid erat köksbord och snacket med din Mamma som alltid hade tid med oss tonårshuliganer haha och sen hennes goa skratt hahaha.
Glömmer aldrig när du och jag fick nått ryck att ses en Lördag vkäll när du fick din Mamma att skjutsa dig till Hallsta å hämta upp mig å sen på krogen haha….va så kul att träffa henne då och tror det var sista gången jag såg henne.
Sen måste jag byta ämne och säga att det ska bli sååå kul att få träffa dig å SRF!!!….jävlaranamma haha
PÖSS!!